Vita ridbyxor på tävling. Jag tycker det är en självklarhet. Det är ju så mycket snyggare. Som nu förtiden rider vissa i en massa olika färger då man inte måste ha vita längre. Enligt mig tycker jag man ska ha vita. Det känns så traditionelt att ha vita. Eftersom man inte rider i vita på vardagar och det känns lite proffsigt tycker jag.

 

Och sen säkerhetsväst i hoppning. Vissa som klagar att man ser tjock ut när man har den på sig och det inte är snyggt till kavajen. Men vem bryr sig. Själv tycker jag att alla som tävlar hoppning bör ha det. För säkerhetens skull. Ganska osmart att rida utan. Jag har brutit samanlagt 3 revben pga att jag inte haft säkerhetsväst. Och det kan hända så mkt värre saker. Tex ryggraden och du blir förlamad rästen av ditt liv. Då kan man väl likagärna se tjock ut en stund? Jag hoppar jämt med väst, och kmr troligen alltid göra det. Då jag är otroligt rädd att tex bli förlamad och aldrig kunna rida igen ..Så tycker jag iaf om det, kom gärna med era åsikter. Alltid kul att höra vad andra säger.

                                                                            Vad tycker ni ang detta?

Nu knallar jag mot skolan efter många timmars skön sömn. Har rätt så kort dag får se vad jag gör efter skolan, rider ju iaf lektion sent idag så ska nog passa på att göra något med vänner men även blogga såklart. Igår red jag och Pumpan ut i regntrusket, red ut barbacka (med täcket på), var ute kanske en halvtimme endast skritt. Hon var mega pigg och studsade nästan fram. Även fast vi bara red på längstydlar hade hon dreglat och geggat en massa endå, knäppa häst! Hon gillar verkligen flippan bettet... Synd att det är så jävla dyrt hade köpt det direkt annars! Får se om jag kan göra en deal med Bea att jag kan låna bettet vid hoppning eller något haha. Nej nu hinner jag inte skriva mer, ha en bra onsdag alla!

 

Kom hem från skolan för en stund sedan, är otrligt trött. Varit en otroligt seg dag måste jag säga. Mår inget bra av det här vädret heller. Kan det bara sluta regna? Ska bli mysigt att rida ut också.

Tänkte gå igenom gårdagen lite, red dressyr för Ingrid. Måste säga att vi var väldigt snygga med rött schabrak + benlindor, Vendela och Tilda var även matchande snygga med rött. Såg ut som riktiga dressyrmuppar. Pamela kändes lite jobbig i början av framridningen men släppte sedan och bjöd väldigt fint på bettet. Sedan gjorde vi en riktigt bra övning, med lösgörande, förvändgalopp osv. Tycker verkligen ni ska träna på övningen å¨nedersta långsidan, det vita är trav och röda galopp. Sockerbitarna ska vara rätt så nära, så man måste rida väldigt samlad trav. Pumpan gick super bra i slutet, upprest och riktigt läcker! Nöjd med passet även fast jag fick kämpa som ett as, så blev det bra till slut. Ska äta nu sen ska jag ut till mitt ♥!

 

 

Kommer även komma ett inlägg och våra mål inför nästa år och lite andra saker. Har även köpt ett nytt täcke som på bilden under, men i blått såklart. Riktigt bra! Älskar det redan. Det finns olika inner täcken, så man kan ha det som 100, 200 och 400. För övrigt denna vecka så är den väldigt normal, imorgon hoppning se andra dagarna blir det skogen och banan.

 

Jag hade ett tal i skolan som handlade just om att andra människor såg ner på oss, av någon lustig andledning, ett väldigt känslosamt tal blev det. Om jag själv inte hade ridit hade jag tyck ett de personerna var skit häftiga! För hur häftigt ser det inte ut när en stor häst lyder oss människor? Vi har kontroll över så ofantligt stora djur. Vi ger så mycket kärlek och får så mycket tillbaka. Kan ett intresse vara bättre ? Att man faktisk får nått så otroligt som kärlek tillbaka.

Töntigt, äckligt, bögigt, hästtönt, hästnörd, hamburgare.
Det är saker jag fått höra när jag var yngre. Jag skämdes ett tag att jag red, och varför? Jag gick kanske i fyran femman, och jag vågade inte stå för att jag red. För hur mycket självförtroende har man då, och när någon kommer fram och börjar skratta åt den för att man kanske sitter och ritar en häst. Vad vågar man göra då? Jag var osäker och ville så gärna passa in. Men med åren hittade jag ett bättre umgånge, hästarna.

Nu är jag så otroligt tacksamm & stolt!
Ridning är det bästa jag gjort i hela mitt liv. Inget annat skulle kunna ta den platsen. När jag är med min häst, ute i skogen så känner jag mig så otroligt fri. Jag känner mig så otroligt stark. Även det att min häst får mig känna mig så otroligt betydelsefull. Det är även en vilktig sak man får ut av ridningen, man har ansvar. Kommer ihåg när jag fick Mirre, hur stolt jag var över att jag fick det ansvaret, jag kände mig stor! Man lägger hela sin själ (& plånbok) på det hära varje dag år in och åt ut. Vi har inga uppehåll för att det är snöigt, regnigt eller för varmt. Våra hästar måste tas om hand hela tiden. Personer med annat intresse kan sluta med sporten på en dag. Men vi kan inte, vi har valt denna livsstil och haft mycket tid att verkligen inse att det är detta man vill göra. Inget man bestämmer sig för att hålla på med en kortare period. Man kan inte bara få en häst sådär och man kan heller inte bara göra sig av med den.

 

År av träning.
Ridning kräver även så otroligt mycket mer tid. I fotboll kan du vara med ovh träna några gånger sen är det match. I ridning krävs år innan du kan delta i en riktigt tävling. Jag har ridit i 12 år och har så otroligt mycket kvar att lära. Man har heller inte samma förutsättningar som i andra sporter. Då man kanske inte har föräldrar som har pengar till en häst, men i andra sporter kanske man behöver köpa ett par skor. Men man behöver heller inte bli bäst på någonting saken är den att man är bland hästarna.

 

Känslan man får med min häst är obeskrivlig.
~ Vi får ge kärlek och vi får tillbaka.
~ Känna en kännsla som många missar när man styr mot ett högt hinder och man bara litar på hästen till 100%.
~ Sväva fram i galopp och känna att ingen kan stoppa en.
~ När ens häst kommer springandes eller gnäggar när du kliver in i stallet
~ Att komma ut till stallet och alla problem bara försvinner.
~ Att pussa på den underbara mulen och säga jag älskar dig.
~ När man kollar djupt in i ögonen på ens häst och den kollar tillbaka, och man får som en rysning genom helt kroppen av glädje.

 

Detta är några saker som tänker på och hur tacksam jag är.
Och vi borde inte tolerera att folk hackar på oss. För vad är det vi gör för fel? Vi har modet att hantera 600kg i ibland svår situationer, vi har kontrollen över oss och psyket att ramla av och sedan hoppa upp igen. Hur många skulle våga detta ? Skulle vilja visa alla hur det igentligen går till

Tycker ni alla ska vara stolta, kom ihåg det. Får ni höra något taskigt eller elakt av någon, tänk att ni har mig bakom örat och säger detta:

                                                          Vi är unika!

Ett riktigt känslosamt och killer inlägg på G. Kommer publiceras runt 14:00 hoppas alla läser det! Om ALLA oss ryttare och hur stolta vi borde vara hoppas ni går in och läser!

 

Idag är det dressyr lektion på schemat. Helgen har gått fort och jag har inte haft tid att blogga riktigt. Men Pamela har varit super fin och super pigg de senaste dagarna, hon är fin härlig mitt hjärta! Nu taggar vi dressyr!

 

Har ni varit med om oförskämda personer på tävlingsplatsen, personer som inte kan reglerna på framridningen, personer som står i vägen?
Ska man delta på tävlingar eller jobba på tävlingar tycker jag att man ska kunna grundreglerna. Och att iaf ha ögonen öppna. Jag tror vi alla som tävlar har varit med om sådanna saker, och visst blir man irriterad.

Tex på framridning.
~ Folk som inte håller sig till höger. (det är ju en grundregel som alla bör kunna)
~ Folk som skrittar på spåret medans andra galopperar.
~ Folk som rider för nära, då man aldrig kan lita på en annan häst.
~ Folk som inte ropar vilket hinder de ska komma på och sedan blir arga om man är ivägen.
~ Folk som inte lyssnar på när andra ska hoppa ett hinder, gäller att vara uppmärkam.
~ Personer som hjälper någon på framridningen och ändrar med hindrena hela tiden utan att kolla med de andra.
~ Stanna vid staketet eller ingången och tala med någon annan.

 

Jag tycker det är viktiga saker man borde tänka på, annars ska man inte vara på en tävlingsplats. Det är rätt så lätta saker att tänka på och ska man tävla borde man ta och visa respekt för andra. Finns även många som inte har koll vid transporterna heller. De kan stå med sina hästar och man knappt kan komma förbi utan att gå precis i rumpan på den andra hästen, bara sådanna skumma respektlösa saker helt enkelt.

Tex inne på banan.
~ Funktionärer i vägen, händer väldigt ofta.
~ Andra ekipaget ivägen.
~ Man hör inte när man fått startsignal.
~ Oljud på läktaren. (svårt att det inte är det men ni förstår mig nog)

Vissa av dessa saker går ju inte göra nått åt, men iaf nått jag tycker kan tänka på. Som sitter man på läktaren kan man ju tänka på sig själv iaf att inte göra så mycket ljud. Sedan har jag varit med om att de har så dåliga speakerhögtalare och man hör inte om man fått startsignal, riktigt svårt. Men det värsta som kan hända är ju om någon står ivägen vid ett hinder. Har hänt mig och mina vänner många gånger. Hände min vän i omhoppning, tack vare det rev hon hindret. Tycker det är viktigt att man ska ha koll vart man kan stå och inte. Lika så ekipaget som är inne samtidigt, man behöver inte snurra runt för mycket runt hindrena när någon annan hoppar.

För att göra det roligare för alla tycker jag att vi alla ska sammarbeta och tänka på detta. För tänk er själva hur det skulle vara att få eran runda förstörd pga detta. Så glöm inte detta nu. Det är inte så svåra saker, det är ganska uppenbart.

Detta är mina åsikter och tycker ni olika eller lika får ni gärna kommentera era åsikter, gillar alltid att byta tankar med andra.

Många har nog haft problem att lasta någon häst. Egentligen kan jag känna att det är rätt förståligt att en häst INTE vill gå in i en transport. Det ligger ju inte precis i deras natur. Kan själv tycka det är rätt så elakt, speciellt när man har en häst som verkligen inte vill gå in och är rädd. Detta problem måste man verkligen sköta på bästa sett. Har man en häst som är rädd måste man behålla lugnet själv så att hästen inte tror det är något farligt. Att tänka posetivt är alltid viktigt. Har man en häst som bara är jävligt dum och vägrar måste man ta i lite mer, men ALDRIG på något dumt sätt. Man ska aldrig bli arg eller tappa tålamodet med en häst som bara är dum för då vinner hästen. Behåller man bara lugnet och kämpar på så kommer hästen ge upp. Det finns även många olika metoder att få in den i transporten.

Jag själv har haft tre hästar som varit svårlastade och alla tre har varit på olika sätt.

 

Hart of Stone, en foderhäst jag hade var rent ut sagt för jävlig att lasta. När vi skulle hämta honom som fem åring och nykastrerad var det nästan omöjligt. Ägaren blev så himla arg att hon ville ta vattenslangen och spruta vatten i röven på honom för att han skulle gå in. Vi höll på i timmar. Tillslut gick vi in i stallet med honom och backade intill transporten och då gick han in. Så fick vi göra för att få in honom.

 

Miramis som jag hade innan Pam var livrädd han var inte elak utan han skakade. Han var 11år när vi köpte honom, jag hade innan haft honom i ett halvår på foder. Innan vet vi inte riktigt klart vad han hade vart med om. Han kom till Sverige som 8 åring. Vi hade fått höra att han hade varit instängd därav hans skräck för transporter. Vi fick ta det otroligt lugnt med honom då det inte gick att ta tag i honom. För då skulle han aldrig lita på oss. Vi tränade i säkert ett år. Vi tränade flera gånger i veckan. Vi var tvungna att få honom att lita på oss. Han ville gärna, men det tog sin tid. Tillslut, sakta men säkert följde han oss. Under att tag gick det jätte bra. Men hästar är hästar, vi fick ett bakslag. Men denna gång var han bara envis och jävlig! Så denna gång var det bara att ta tag med hårdhandskarna. Vi ville inte det först men när vi märkte att han bara stod där istadig fick vi säga till honom på riktigt (självklart slog vi honom inte osv, men vi fick visa vilka som bestämmer). Sedan rullade det på igen.

 

Här har vi en blandning av filmer som gör mig taggad till tusen. Är riktigt bra att ha filmer och bilder som gör en taggad och glad. Så tänkte dela med mig lite. Brukar ni tagga genom att kolla på något bra ni gjort?

 

 

 

 

 

 

Igår kom jag hem rätt så tidigt men däckade i princip direkt. Vaknade runt halv tolv och har städat sen dess. Nu är jag klar med nedrevåningen. Väntar nu på mina föräldrar för att få i mig lite mat sedan till stallet för en tur i skogen med Vendela. Ikväll ska jag ha lite middag med mina fina tjejer och sedan kommer mina fina killar hit. Kommer nog bli jätte trevligt! Igår vart lite flippat, 17 pers i en lägenhet, tjaffs, dricka, rök överallt. Men rätt så kul endå! Uppdatering efter ridpasset kommer!

 

Tio sanningar om mig, Felicia.
• Sockerberoende. Kan knappt gå en dag utan att jag får nått sött i mig men ska försöka trappa ner.
• Inte bra på att spara. Gäller allt, måste andvända, köpa, eller äta direkt.
• Är väldigt lat. Gör ofta inte mer än vad jag behöver.
• Har mina två olika "tjejgäng" som jag verkligen älskar. Dom bästa tjejerna jag vet, skulle inte klara mig utan dom.
• Nöjd med mig själv. Man ska vara ärlig mot sig själv, man ska vara nöjd med sig själv hur man än är.
• Har en super bra familj! Skulle inte klara mig utan dom.
• Sytt i huvudet. Gjorde en kullebytta i m&ps säng och fick ett djupt jack då jag ramlade in i elementet.
• Inte älskad av alla. Haha, finns många som inte gillar mig, andledning vet jag inte riktigt? Alla kan inte älska alla, kan vara den personen många stör sig på.
• Mitt "förflutna" är livligt med mycket tok med vänner! Har varit en riktig galning förr men gillar fortfarande att göra oförväntande saker med mina vänner.
• Älskar sommaren!! Sommaren är min årstid, hatar de andra!

 

 

Tio sanningar om Pamela.

• Alltid glad. Aldrig arg eller sur.
• Väldigt mammig. Om jag har henne i gången ska hon jämt stå och kolla vart jag är osv.
• Kan sparka. Om en man möter en häst på banan och den rider för nära förbi eller paserar blir hon lite osäker och kan kicka (obs, inte jämt). Oftast när det är en häst hon inte känner igen.
• Hon älskar att hoppa. I vissa fall kan det ju vara ryttaren som vill mer än hästen, men inte i detta fall.
• Blir knappt aldrig svettig. Efter ett hårt pass är hon lite svettig under sadelgjorden medans andra är dyblöta.
• Älskar mat! Hon får aldrig nog.
• Väldigt renlig! Hon har aldrig varit geggig när hon kommit in från hagen. Endast lite på benen.
• Biter, pillar på allt.. Hon har svårt för att låta saker vara ifred. Har man glömt något vid boxen ligger det i spånet dagen efter. När hon står i gången tuggar hon på allt som finns framme vid tavlan och kedjorna.
• Står och slickar efter hon ätit. Slickar ofta på metal saker efter.
• Piper som en gris. När man rider(oftast själv då hon får vara först) piper hon ofta som en liten bebisgris.

 

I dag kommer jag ha lite fullt upp, men oroa er inte några riktigt bra inlägg kommer i alla fall. Men jag kommer inte vara i stallet idag, fredag är då min och Pamelas lediga dag. Efter skolan ska jag hem en snabbis och hämta saker och duscha. Ska sedan till mina vänner Knarik och Lucine, då det är fest hos dom ikväll. Så ska dit lite tidigare och äta. Vi kommer vara 14 tjejer på förfesten, sedan drar de äldre ut på krogen, suck så fuskigt, medans vi andra bjuder hem några till Lucine eller drar vidare. Så kommer min fredag se ut.

Lördag kommer jag åka ut och rida runt kl två. Kanske se om Vendela vill ha sällskap så drar vi ut i skogen. Ska nog ta en lite längre skogstur om det är bra väder och underlag. Sedan på kvällen ska jag och mina andra tjejer ha mys hemmas hos mig, med lite mat och skitsnack. Kan även hända att vi drar vidare eller att några kommer över till mig, det återstår att se. Söndag blir det att bara slappa hemma och ut till Pumpan. Har även US möte tror jag, så åker väl ut när det är. Blir skogstur då med. Hur brukar dina helger se ut?

 

Halvhalter är ju något mycket viktigt och omtalat i ridningen, men krångligt eller?  Man får ofta höra varför halvhalterna ska göras - för att förebereda hästen på en övning, för att balansera upp hästen, få den uppmärksam osv. Men jag tycker personligen att det sällan pratas om exakt hur man gör. Dessutom så är begreppet halvhalt lite missförstått. När man säger halvhalt tänker ju i alla fall jag mest på att bromsa hästen- ta i tyglarna. Det blir liksom att börja i fel ände. I böckerna jag läst står det nästan alltid att man ska bromsa upp hästen, samtidigt som man ska driva på med skänkeln. Det låter enkelt men det är sällan jag tycker det funkar, det blir mest bara missförstånd häst och ryttare emellan när man först säger till hästen att gå saktare, eller till och med stanna och sen samtidigt säger gå framåt.

 

# För det första så måste man sluta tänka halvhalt. Byt ut ordet halvhalt mot balansering istället. Tänk dig att du ska balansera upp hästen och dig själv, få hästen att hamna i bra balans, bära sig själv och arbeta genom hela kroppen.

# För att du ska kunna få hästen i balans måste du börja med att balansera dig själv. Och det är egentligen det som är själva halvhalten. För när du balanserar dig själv hjälper du hästen att automatiskt hamna i bättre balans och då har du gjort en halvhalt.

# Men hur gör man då? Hur balanserar man sig själv? Det första man ska göra är att andas djupt och sätta sig tillrätta i sadeln. Sedan ska du sträcka på dig och liksom "växa" uppåt, göra dig så lång som möjligt. Slappna av i kroppen(utan att sjunka ihop), var mjuk, kom ner lite "tyngre" i sadeln och lägg på lite skänkel samtidigt som du spänner magmusklerna. Det var en halvhalt!

# Det kanske fortfarande känns som många moment men det enda man egentligen behöver göra är att sätta sig lite djupare i sadeln genom att slappna av, sträcka på sig och driva lite extra framåt så sker resten av sig självt:)

"Ett med hästen" är absolut en av de bästa böckerna om ridning som jag läst, och tro mig jag har läst en del. Den får en att se på ridningen ur ett helt nytt perspektiv, så otroligt enkelt egentligen. Den kan kanske verka lite flummig men jag tycker i alla fall att den är superbra. Kanske är jag lite flummig då men det kan jag gärna vara så länge det funkar. Mycket bra inlägg av Vendela från gammla bloggen!

 

Idag har jag bara varit hemme och vänt två gånger. Slutade skolan runt halv två, gick hem hämtade plånbok sedan ner till stan, blev en kaffe med mina tjejer på Ströget sedan hem och byta om. Mamma jobba sent så hon smet ifrån jobbet och körde mig till stallet halv fyra. Jag red, fixade, myste osv. Sedan var jag klar halv sex så hjälpte till på hopplektionerna. Mamma kom runt åtta. Så kom precis hem, köpte med oss BK. Passar på när pappa och bror är i Stockholm. Nu ska jag lägga mig i ett bad och kolla film. Ber om ursäkt för dålig uppdatering idag. Ska fixa massa inlägg till imorgon!

 

 

Jag tycker det är töntigt med folk som överdriver om hur svåra deras hästar är och att dom inte tror någon annan kan klara av dom. Det är överdrift. Men under Pams och mina 2år har endast mamm suttit på henne några få ggr. En vecka när jag var i spanien då hon blev rädd för henne och vågade inte galoppera. Men då var hon endast 4 år och var väldigt busig. Men annars har ingen annan ridit Pam faktiskt. Jag har inte gjort så med avsikt. Men det är bara det att jag inte behövt någon annan att rida henne och har liksom bara inte tänkt på det. Eftersom Pam är en så himla snäll häst, men hon är inte lätt men inte heller svår. Men jag känner bara inte att jag har något behov av hjälp. Inte just nu, kanske kmr behöva det någon gång. Vem vet. Men Pam och jag jobbar väldigt bra ihop och vi klarar oss. Men som sagt är hon super snäll och vem som helst skulle kunna sitta på henne. Men kanske inte jobba henne och hoppa. Kanske någon som är duktigare isf. Men hon kan vara ganska krävande. Hon hon är känslig i munnen. Men hon är nog ingen enmanshäst. Men jag gillar att ha det så jag har det.

                                                            Vad tycker ni ang detta? :)

Provridning och hästköp är ju något som är väldigt aktuellt för mig just nu så jag tänkte skriva mina tankar, åsikter och tips kring just provridning och hästköp.

       Många säger ju att man ska provrida så många hästar som möjligt innan man bestämmer sig. Det tycker jag är lite fel att säga så. Man ska leta tills man hittar rätt helt enkelt. Det kan vara den första, femte eller åttonde hästen man provrider som är just rätt. Och det där är ju en känsla. Det kanske inte är den hästen som var snyggast på bilden eller som lät bäst i annonsen utan den man passar bäst ihop med. Så därför tycker jag att om det känns perfekt med häst ett eller två man provar så behöver man inte prova tre till bara för att. Det är ju inte riktigt rättvist mot någon, att prova en häst man inte är intresserad av. Men däremot tycker jag inte man ska köpa den första hästen om man inte är riktigt säker. Det är bra att ha något att jämföra med om man inte är säker på vad man vill ha. För när man letar häst vet jag av egen erfarenhet att man kan vara väldigt sugen på en ny häst och bara vilja ha "första bästa häst".  Det är ju inte heller meningen, så lita på magkänslan när du provar häst.  Köp den häst som du gillar bäst, som känns rätt.

      Sedan är det ju det där med vad man vill ha för häst. Jag har en väldigt tydlig bild av vad jag vill ha för häst. En mörkbrun eller svart valack, mellan 8 och 10 år, utbildad och gärna tävlad Msv dressyr och typ LB hoppning, 167-168 cm hög. Men jag inser ju själv att det är orimligt att jag ska hitta just en sån häst, som jag passar ihop med och som inte kostar 200 000 kr. Så därför får man kompromissa. Men med vad? Priset är ju lite svårt att kompromissa med. Oftast har man en budget som man helt enkelt inte kan ändra på, så är det väl nästan för alla. Har man 80 000 kr att köpa häst för är det ingen idé att ens titta åt hästar som kostar över 80 000. Vad kan man kompromissa med då? I mitt fall är väl det första att kompromiss med färgen. Vill jag ha en mörkbrun häst? Ja. Är det nödvändigt? Nej. Det måste man fråga sig själv. Vad mer? Måste den vara 167-168 cm hög?Nej. Jag som själv är 170 cm kan ju inte ha en häst som är 155-160 cm, det säger sig ju själv men jag kan ju ha en häst någonstans mellan 165-170 cm, beroende på hur det är i typen också. Även åldern och utbildning kan man kompromissa med. I alla fall lite.

        Nu har jag pratat om att kompromissa, vilket man nog måste för har man en tydlig bild av exakt hur hästen ska vara kan det vara väldigt svårt att hitta någon häst. Då ser man bara hästar som är just så och missar kanske den rätta. Och dessutom kostar nog drömhästen lite mer än de flesta kan betala...Men man ska även ha krav. Det är lika viktigt som att kompromissa. Att man faktiskt ändå har några krav som hästen ska uppfylla. För man måste ju vara nöjd och trivas med sin häst och inte bara ta första bästa för att man vill ha en häst Då är det stor risk att man ångrar sig efteråt. Mina krav är att hästen ska vara minst 6 år och max 12 år och vara utbildad LB dressyr och lite hoppad, den ska vara minst 164 cm hög och max 172 cm hög. Men det allra viktigaste är att häst och ryttare passar ihop. Att man gillar hästen och tycker den är rolig att rida.

 

Tips vid provridning:
*Ha med en tränare eller kunnig person. Det är jätteviktigt att någon annan som kan hästar är med och ser hästen och ser hur häst och ryttare fungerar tillsammans. Speciellt om det är första gången man köper häst.

*Filma. Om du har möjlighet till det så filma! Då kan du i efterhand se hur det såg ut och även visa för tränare, kompis etc.

*Låt ägaren rida först. Det är nästan en självklarhet när man provar häst. Att ägaren/ryttaren rider fram hästen och visar vad den kan och hur den är.

*Ställ frågor! Fråga om allt. Du har rätt att få veta vad hästen gjort tidigare, hur den är att hantera osv. så fråga.

*Provrid mer än en gång. Är du intresserad av hästen så provrid igen. Det kan vara stor skillnad andra gången man rider en häst. Det är ju mycket som spelar in så det kan ju vara ännu bättre eller rentav sämre andra gången.

 

Vad föredrar du?

Våld mot hästar.

Det kan man se på många olika sätt och ställen. Jag fattar inte hur folk kan göra annat än att älska de magnifika djuren. Dom som är så otroligt snälla och ofarliga(för det mesta). Alla hästar är det egentligen om dom blir behandlade rätt. Man ska egentligen vara jäkla glad att dom ens går med på saker vi ber dom om att göra. Då vi inte skulle ha en chans emot dessa otroliga djur om dom satte sig emot oss. Men när dom är så fantastiska varför ska man ta till med våld?

Kanske för att den är lite seg? Kanske för att den är lite för pigg? Kanske för att den inte hoppar så bra som du vill? Kanske presterar den inte så bra på tävling? Kanske den är lite busig?

Det finns så onödiga saker folk kan störa sig på och då straffa sin häst. Oftast finns det ju förklaringar till dessa saker folk straffar sina hästar för. Dessa saker beror oftast på OSS, RYTTARE! Hästar har också bra och dåliga dagar. Dom kan inte alltid vara i toppform. bara för det har inte vi rätt att slå dom, skrämma dom. Hästar ska man visa kärlek, tillit och respekt till. Dom litar så mycket på oss om vi behandlar dom rätt. Dom kommer älska dig om du beeter dig rätt mot en häst.

Nu tar vi ett exempel, man märker när en häst verkligen älskar en människa. Pam lyssnar på allt jag säger. När jag ger henne beröm blir hon glad. När jag ger kritik försöker hon bli bättre. Jag har aldrig andvänt våld mot henne och kommer aldrig göra. Men hon ställer upp på allt, för hon litar på mig! Får man hästen på ens sida går den genom eld för dig.

Få din häst att lita och älska dig. Då kommer den göra allt för dig.

 

 

                                                                BILD FRÅN GOOGLE.

Spöt är ett typiskt redskap för att straffa sin häst. Jag rider ofta med det, som ett hjälpredskap. Men att så sin häst gång på gång tycker jag är djurplågeri. Jag får dåligt samvete när jag petat på henne lite mer än vad jag brukar. Självklart kan man behöva väcka dom lite, men på en måttlig gräns. Som på bilden är ju otroligt hemskt. Även att människor som ser sånt här på tävling, att vissa inte reagerar. Jag hoppas att alla som ser sådana här saker säger till antingen personen eller överdomaren för det är inte scceptabelt. Visste ni att hästar har varit det enda djuret som det har varit lagligt att slå?

                                                     Så nu, vad tycker ni om detta?